Everybody expects me to break, but I'll never break down again...
Jag vaknade idag med världens största huvud, alldeles för stor för att passa igenom dörröppningen. Tur att jag även vaknade med världens tyngsta huvud, vilket jobb det var att lyfta upp det från kudden.
Jag vet inte än hur denna dag ska utveckla sig. Solen skiner. Jag vill gå ut. Jag behöver sol och syre! Men just nu är det jobbigt att gå härifrån till köket. Te eller kaffe?
Jag fick hem Marian Keyes nya bok igår. Tveksamt om jag kommer att läsa den. Jag har slutat läsa hennes böcker för några år/böcker sedan. Men hon står ju på min inköpslista. Jag har en annan författare som jag köper varje bok av, men jag har inte läst de senaste 5 böckerna. Vad gör man när en författare plötsligt byter stil, ändrar reglerna?
:D Liza Palmers nya bok: A Field Guide to Burying Your Parents gick att beställa igår, vill att den ska skickas idag. LÄNGTAR!!!
Till sist, jag bara älskar Niamh Shaw's blogg, hon är den roligaste människan jag vet, dagens inlägg fick mig att skratta tårar. Me = Crazy Person!
I'm two steps from salvation, but I'm only taking one. Pardon Me.
29 October 2009
The Illusion of Progress
Labels:
Can't Wait
,
Just Arrived
,
Liza Palmer
,
Marian Keyes
,
Niamh Shaw
Subscribe to:
Post Comments
(
Atom
)
No comments :
Post a Comment