Twenties Girl

Jag har precis läst ut Twenties Girl av Sophie Kinsella. Det var inte alls planerat, hade tänkt spara lite tills imorron, ääh, jag menar till senare idag. Men jag kunde inte sluta. Utan att lägga märke till det så passerade jag The Point of no Return och det blev omöjligt att lägga ifrån mig boken. Jag grät..jag grät en hel del..fattar inte varför jag alltid blir så känslosam...Tror faktiskt en hel del människor skulle bli förvånade..framförallt de som kalla(r)de mig för Queen of Ice / Icequeen. Den var hur som helst bra :) Mer kan jag inte säga just nu. Är trött och helt slut, har den sedvanliga ångesten som alltid drabbar med efter att ha läst ut en bok..Liksom "vad ska jag göra imorron?"

Wine, cankles and Emily

Ok, ok, jag höll inte mitt "löfte"...men jag orkar inte ha dåligt samvete för det. Sitter och läser Twenties Girl, dricker rödvin, har ätit en hel chips påse och en hel del choklad och jag njuter av sommarkvällen, och en bra bok. (Även fast jag tycker att Remember me var bättre)
Jag har städat mitt rum, nu är det fint och snyggt..de andra rummen är det ingen mening att städa eftersom jag ska inhandla en del på ikea nästa vecka, samt måla om lilla hallen....

Var ute på promenix tidigare ikväll, det gick lite lättare än igår ( 6 veckors stillasittande lämnar sina spår!!!!)..mina fotleder är svullna och mina vader gör ont..jag måste vara nån sorts freak..jag har redan träningsvärk medan jag gör något..uschusch.

Jag gick runt min vanliga 7km runda (fattade inte hur mycket jag hade saknat det!) lyssnade på bra musik (orkade inte lyssna på twilight..för då kan jag inte stänga av igen och bara går och går och går och går) och mindes plötsligt vad jag drömde om inatt....Emily..karaktären i en bokserie av Lucy Maud Montgomery. Ingen aning varför hon dök upp i mitt huvudet, men hon gjorde det. Det är en evighet sedan jag läste dessa böcker...och jag måste nog skaffa dem på engelska och läsa om. Minns hur vi skulle hålla ett föredrag i sexan, jag var elva år då. Föredraget skulle handla om vårt hobby. Jag hade inget vanligt hobby som fotboll, hästar-ridning, gymnastik som alla andra i klassen. Nej, mitt hobby var att läsa. Det har det varit sedan jag kan minnas. Men den första riktiga boken ( som inte var en barnbok, eller en bok för lite äldre barn) som jag minns är "Den röda sidensjalen" av min absoluta favorit författare som jag hade turen att träffa två (!!) gånger, Federica deCesco. Jag fick boken i julklapp av min gudmor och sedan dess har jag varit hooked. Utan böcker skulle mitt liv vara hur tråkigt som helst. Jag minns min intervju i Zürich, med organisationen som jag ville göra ett utbytesår i ett annat land med. Och när de frågade efter min hobby och jag svarade "läsa" så var det hela kört. De tyckte att jag var för tråkig..och de kanske hade rätt.

Det är några år sedan att jag insåg att jag inte borde läsa böcker med mycket "Drama"..eller thrillers, sanna historier, böcker om sjukdomar ( jag läste en hel del böcker om aids-drabbade, handikappade) eller annat hemskt ( jag hade en tid där jag läste bara böcker, oftast sanna sådana, om våldtäkter och annat våld, de hade en hel hylla sådana böcker på biblioteket). Anledningen till att jag insåg att jag borde undvika dessa böcker är att livet med mig blev outbärlig. Jag levde mig så mycket in i karaktärerna att jag vägrade prata med föräldrar, killar eller lärare eftersom de representerade antingen våldtäktsmän, smittare eller personer som snart skulle dö. Jag grät, jag blev paranoid och jag slutade inte vara så förens jag hade läst ut boken.

Därför blev det inte heller några juridik-studier för mig..tänk bara hur lite sömn jag hade fått..

Kanske det är därför jag är så intresserad av historia? (Bortsett från mitt goda siffer-minne) Religion är ju bara en del av historian, religionen spelade en stor roll genom tiderna, olika samhällen och seder har präglats av religion, de flesta krigen utkämpades just på grund av religion och kärlek försvårades på grund av religionstillhörighet. Dagens "icke-religion" det vill säga den så kallade sekulariseringen kan på många sätt också kallas för en "religion". Med det vill jag dock inte ha sagt att religion har försvunnit helt..utan på många håll har den blivit starkare än någonsin.

Vi i min familj, mig inberäknad, har aldrig varit religiösa. Jag har nästan aldrig varit i kyrkan, någonsin. Inte ens när jag var "tvungen" till det inför konfirmationen ( vi skulle gå 12 ggr i kyrkan per år, skriva upp samtalsämnet och vilken präst osv, men jag fuskade faktiskt..utav 12 ggr var jag bara där 1 gång, resten skrev jag av av en killkompis, vars föräldrar gick ofta i kyrkan). Religion har aldrig varit ett tema i min familj, kanske för att min pappa är uppfostrad som Lutheran och mamma som katholik. Egentligen hade de inte ens fått gifta sig! ( Blev faktiskt lite förvånad igår, här i Sverige ser man ju många kvinnliga präster, själv blev jag också undervisad av en kvinnlig präst osv, så det är ingen ovanlighet för mig. Men igår när jag kollade på "Last Chance Harvey" så var det faktiskt en kvinnlig präst som vigde Harveys dotter, och det fick mig att fundera hur ofta jag hade sett någon annan än en gammal gubbe som agerade som präst i en film.......) Men iaf, så fick jag under ett samtal med mina föräldrar veta att min pappa som ung var väldigt intresserad av religion, och att han gick på frikyrkliga möten ( bland andra Billy Graham !!!), någonting som han aldrig har nämnt för mig tidigare! Han fattade redan efter ett enda sammanträde att det inte var något för just honom..som han kallar det "tinneff"..."Rubbish"..men han var intresserad, ville veta vad det handlar om osv. Så, nu vet jag iaf varifrån jag har mitt intresse!

I alla fall, för att återkomma från alla sidospår, så var det Lucy Maud Montgomery som jag pratade om i mitt föredrag för 13 år sedan ( det där med 13 år sedan förföljer mig på sistone, det var också 13 sedan jag träffade mitt ex för första gången, fick min nya cykel, fattade att jag inte var ngt vidare på att spela piano och fick en förkärlek för svart och vitt samt upptäckte att jag hade ngn sorts talang att teckna osv.)

Aja,,,nu ska jag sluta babbla...

Hippo, fyllis och filmer

Så, nu är jag tillbaka i Sverige igen. Känns skönt :)
Mina väskor ligger utspridd genom hela lägenheten. 6 veckor är en lång tid..och jag har inte hittat en plats åt allting än. Jag har till exempel inte hittat en bra plats åt min hippo än. Jag har nämligen äntligen fått tag på, och köpt!!, min lilla hippo! Jag har alltid varit svag för "nici" grejor, men framförallt för hippon. Det är väl nån sentimental grej, min nickname har ju varit "flodhästen" i hur många år som helst, och även fast jag inte ser ut så där längre (ja, jag har fattat det) så har min hjärna fortfarande svårt att acceptera det och se det i spegeln, man ser ju det man vill se..




I fredags när jag hämtade ut mina linser så såg jag den ultimata linsbehållaren. En hippo, eller snarare två. Aldrig har jag sett något sötare, självklart var jag tvungen att köpa den. Så nu får mina linser vila i hippons mage...lite äckligt..haha.



Det känns som om jag inte har gjort något annat än druckit och kollat på film sen jag kom tillbaka. Inte bra ju. ( Och det inte bara för att jag har gått upp hela 3 kilo!!!!!! sedan jag kom tillbaka !) Jag känner mig som en riktigt ohälsosam alkis ju! Och vilken tönt också, har kollat på hela 4 filmer igår. Till lunchen blev det "Bolt", sedan "The proposal" och " Harry Potter and the Halfblood Prince" på bio, och "He's just not that into you" hemma igen.( Och jag gillar verkligen Scarlett, och snygge Bradley Cooper påminner mig om någon så det är nästan så att jag får fjärilar i magen av att se honom, och sist men inte minst så är ju snyggingen Leonardo Nam med några sekunder :) ) Idag kollade jag på Starship Troopers och Last Chance Harvey på Blu Ray.



Från och med imorron så blir det skärpning, det blir promenader till Twilight audio-books, det blir nyttig mat och det blir inga trevliga drinkar fram till fredag, då det blir en Tequila night, förhoppningsvis, får se. Dessutom så ska det tas tag i mitt examen, igen! (En gång höra av sig räcker inte, tydligen inte heller två gånger, ska försöka en tredje gång, annars så får det bli fruktade och hatade telefonsamtal!) Dessutom ska det börjas pluggas inför mina två tentor som jag har kvar att skriva ( fast jag inte behöver dem längre!), och så vill jag måla om i hallen, så jag måste bestämma och köpa färg och allt annat man behöver till det. Som jag har förstått det så är det en helt annorlunda sak att måla en vägg(eller flera) än att måla bilder.

Ska dessutom fortsätta vela om jag ska köpa underbara fina rosa datorn eller om jag ska vara ansvarsfull och spara pengarna, och jag MÅSTE försöka hitta ett par jeans som passar, mina börjar få hål ju!

I fredags var jag även på apoteket, hade mamma med mig, då jag inte hade några pengar kvar (har ju fortfarande inte fått min lön), så jag behövde nån som kunde betala. Tydligen så duade hon i apoteket mig, min mamma blev alldeles upprörd och till sig....ibland är det inte så kul att se ut som ett skolbarn..

så, jag borde nog gå och lägga mig, "Twenties girl" av Sophie Kinsella väntar där på mig, för det första jag gjorde igår morse var att hämta mitt bokpaket på ica...


Last view of my home....this time around..